Efter en veckas krasslighet och operationer går jag för första gången på flera dagar utanför huset. Syret är snällt mot hjärnan och tillsammans med Camilla och kattbröderna fortsätter jag upp i skogen i jakt på kantareller och fotografier. Höstskogen här är en härlig skog, mild och skonsam mot sinnena. Även om jag svettas och flåsar efter några minuter är Norrahammar en vacker plats att finnas till på sent i september. Efter en halvtimme har den försett oss med en korg svamp och några fotografier.









Lämna ett svar