Pubarna i England är hotade. Det framstår först som kuriost, efter Brexit och de politiska svängningarna har jag en märkligt ruffig bild av England. Men efter att ha läst Charlotta Buxtons utmärkta reportage känner jag med dem. Visste inte att pub är förkortning för Public house, till exempel eller att London för 30 år sedan hade 7 000 pubar och nu bara 3 500. I småbyar har samfälligheten gått samman och räddat puben. Sånt är vackert. Ofta har de nedlagda pubarna blivit lyxiga hus eller finrestauranger. Jamie Oliver gjorde om sin pub till ett hus, sålde för en miljon pund. Ingen unnar honom väl det.

Skriver en dikt, läser de fyra. Undrar lite vad Ann Jäderlund sysslar med i sin jambiska grej i början på Mörker mörka mörkt kristaller. Intressant, tänker först att hon bara inte klarat av Words automatfunktioner, det är en tanke som legat med i läsningen och som är en skada av att vara lärare, men inser att de stora bokstäverna stadgar i läsningen. Det blir intressant på ett språkligt plan.

Reser till Eskilstuna, åker över Tranås och Kultivera för att hämta teknik till höstens Pilsnerpoesi. Pratar en timme med Colm, som alltid mycket kreativt och jag tycker om alla idéer som jag sedan kan sitta i bilen och fundera på. Hemåt, den väg som jag under 13 år tog till Eskilstuna och föräldrahemmet.

Pappa berättar att han brukar åka buss till stan men ofta blir ensam på bussen, bara i de invandrartäta områdena kliver folk på. Jag minns att bussen mellan Skogstorp och Eskilstuna var full när jag var ungdom. Det är ett minne men vittnar också om ett misslyckande, både för miljön och politiken. Nu har alla människor i villaförorten bilar och tar dem in till stan.

Björn Söder fixar ett montage (som Jack Werner spårar och redogör för på ett symptomatiskt elegant sätt i ett inlägg på X) bestående av grova bilder där bara den mildaste har koppling till Pride, och anklagar HBTQ-samhället för att ha nära kopplingar till pedofili, samt stadsministern och talmannen stödjer detta genom att vara med under invigningen: ”Och nu legitimerar både talman @andreasostgote och statsminister @Swedish PM detta. Skrämmande! Att talman och statsminister legitimerar pedofili är helt oacceptabelt!” skriver Söder på X, men tar efter hand bort några inlägg. Återigen, Söder är inte vilken extremhögerfigur som helst utan riksdagsman och en av de ledande politikerna inom SD med olika förtroendeuppdrag för att utveckla Sverige som land.

Peter Björkman skriver att den spricka i värdegrund som Moderaterna och SD har mellan sig visar sig i Jomshof och Söders utspel i förhållande till statsministerns och talmannens deltagande i Prides invigning. Det har han rätt i. I grunden är M för demokrati och mänskliga rättigheter, tycka vad man vill om deras ekonomiska förldeningspolitik. SD är något annat.

Åker hem i regnet, tar det lugnt, lyssnar på Fråga Anders och Måns. Det är ganska suveränt som resesällskap.

Under förmiddagen är jag och Camilla nere på Industriområdet och får en rundtur i de lokaler som ligger där av en mycket trevlig Peter Berntsson från Tekniska kontoret. Tre alternativ, alla suveräna. Ett som vi vill ha till Tabergsådalens kulturhus. Återstår bara finansieringen, den detaljen.

De tre sista avsnitten av Manifest, fyra säsonger. I mitten på tredje börjar något hända, berättandet blir mer effektivt som om man plötsligt kommit på vad man vill med serien. De avslutande två är bra bortsett från att det är en oherrans massa omfamningar och avsked som jag mer tror är till för skådespelarna som nu avslutar serien än för publiken. Men sedan den helt överraskande slutvridningen som verkligen står för något annorlunda, berör mig och avslutar händelserna på ett direkt lysande sätt.

Anhängare till den fascistiska regimen i Eritrea har festival på Järvafältet. Eritrea, som jag inte vet så mycket mer om än att Dawit Isaak fängslats där. 1 000 demonstranter som är anti regimen i Eritrea attackerar dem efter att ha brutit från polisens påbud. Ytterligare människor bussas upp från Europa för att störa, 40 tas vid gränsen. Men tillståndet att demonstrera dras in, oroligheter att vänta. Journalisterna körs ut från festivalen. Yttrandefrihet kostar verkligen på, men är det enda betydelsefulla.