Går på bio för första gången sedan innan pandemin. Det är sig likt, men man måste köpa godsakerna på biografen. Först tänker jag njuta av att smuggla in, sedan kommer det hederliga i mig fram medan jag kör in till Jönköping. Irriterande den där hederligheten. Frågar Hjalmar om det är ok att köpa på bion. Hederligt. Han tycker att det är bra att jag är hederlig.

The Flash! Strålande, mest hela tiden. En massa passningar fram och tillbaka mellan de olika världarna där superhjältar huserar med superskurkar. Jag tror att de som skapade filmen hade hysteriskt kul, det verkar så på manuset. Och att se den på bio är upplyftande, ljuden, den stora skärmen. Humorn som faktiskt fungerar med svärtan: Det är de fasansfulla händelserna som gör oss till de vi är. Är vi dömda att försöka rätta till dem, felaktigheterna. Och vad händer när vi lyckas? Givetvis pseudopsykologi och pseudofysik i alla tidsparadoxer men oerhört stimulerande i stunden. De två och en halv timme filmen tar – som i alla superhjältefilmer händer så mycket att tiden försvinner.

Läser ut Tranströmers Östersjöar från 1974. Den är klantigt läst, första delen när jag skrev dikter i våras, de sista sidorna nu. Boken är anmärkningsvärt nära och jag fångas av hur alla ord tycks vägda, kontrollerade och sedan nedskrivna. Jag fångas av tiden, hur den strömmar ur sidorna, nuet där det förgångna är ständigt närvarande men bara som en sublim nyans, fullt ut levande. Den femte delens indelning i datum får mig att börja skriva de här texterna. Den delen är mycket vacker: ”Någonting vill bli sagt, men orden går inte med på det”. Den förlamande afasin, bristen på uttryck, frustrationen i det. Men framför allt rösterna från alla människor som skrivs fram och hur de knyts mot en större kraft: ”Rucklet lyser / av alla dem som fördes av en viss våg, av en viss vind / hit till sina öden”.

Sommarväder. När solen kommer fram ganska underbart, 20 grader, men när den försvinner kallt. Vi badar ändå. 18 grader i vattnet. Pärlar. En svenskring och ett armband med fjärilar och stjärnor. Grill hos Mattias och Jenny till kvällen.

Beställer 2024 års kalender på Paper Republic. Fick deras grejer i födelsedagspresent och blev genast fast, äntligen något materiellt att låta människor köpa till jul och födelsedag: hiskeligt dyrt papper från Österrike. Men vem vill vänta tills dess?

Poesin.

De en gång döda.